Lämna blod

Som vanligt när det ska tas blodprov så ska jag krångla. Tycker synd om alla som ska försöka tömma ut nått enstaka rör eller två. Jag är en utmaning!

Är för det första ganska svårstucken. Men det är inte därför. Utan jag brukar i 9 fall av 10 svimma. Eller iaf vara jävligt nära.
Idag var jag väl bara ett djupt andetag ifrån att tuppa av. Skrämde nog skiten ur den stackars nya barnmorskan, så det blev inget blodprov. Nästa gång får jag gå bort till labbet istället. Där jobbar riktigt rutinerade damer. Sist jag var där gick det som en dans.

Ironiskt nog var det nog där jag tror min skräck för provtagning började som 6-7 åring.

Jag är ju fullt medveten om att det ska hända. Jag ligger på brits med fötterna i högläge. Jag djupandas och försöker med alla trick jag har för att slappna av. Men icke.

Det är inte sticket jag är rädd för. Är ju tatuerad 3 ggr om. Sprutor är inte heller några problem. Så vad det egentligen handlar om vet jag inte. Mer än att det sitter i huvudet. Hypnos kanske skulle kunna ge mig svar?

Trots detta ställde jag frågan vid något tillfälle om att bli blodgivare. Men dem sa att de skulle nog klara sig utan mitt bidrag. Uppmanar dock alla som kan att lämna blod. En liten välgärning till samhället.

Lämna en kommentar